I den här serien tänkte jag djupdyka i några olika aspekter av garn - tråden, ullen, fibrerna, färgerna. Kanske kan dessa texter bli en liten guide i en stor djungel och erbjuda en fördjupad förståelse för vilka garner vi gillar, och varför. Under våren 2024 kommer här dyka upp artiklar om ullsorter, spinntekniker, färger, skötsel och en hel del annat. Jag skriver dem i egenskap av inbiten stickare, handfärgare och garnbutiksägare, och de är ämnade att ge en översiktlig bild snarare än några fullständiga redogörelser. Ni kommer läsa ordet "generellt" ofta i dessa texter. Du hittar Del 1 om vad garn egentligen är HÄR och Del 2 om färg HÄR.
I denna tredje del ska jag uppehålla mig vid vad man kan tänka på när man valt sitt garn, hittat rätt mönster och stickat klart sitt projekt - det vill säga hur man på bästa sätt tar hand om sina handstickade alster.
BLOCKA
Vi tar det i någon sorts kronologisk ordning och börjar med den så kallade blockningen: efter ett plagg är avmaskat och eventuellt monterat behöver det blockas för att få sin slutgiltiga form och känsla. Under tiden man stickar för man in en viss mängd tvist i garnet, som i sin tur påverkar hur maskorna ligger. Därför pratar man ofta om att tyget "slappnar av" vid blockning - tvisten du förde in under stickandet jämnar ut sig, maskorna blir jämnare och ligger i bättre ordning.
Man pratar också om att ett garn "blommar upp" vid en första tvätt. Det här är extra sant för lite mer rustika kardgarner, som ofta blir rejält mycket mjukare och "puffar" upp sig. Det förs in mer luft mellan fibrerna i garnet och maskorna blir fylligare. Därför är det så viktigt att blocka sin provlapp! Vissa garner ändras så mycket efter en första tvätt att stickfastheten blir annorlunda.
Använd alltid ett tvättmedel anpassat för ull och silke, både när du blockar och när du sen tvättar ditt plagg. Vanligt tvättmedel innehåller enzymer som bryter ner smuts från proteiner för att göra plaggen rena - men ull (och andra animaliska fibrer) är proteinbaserade, och därför är det ingen bra idé att använda ett tvättmedel som bryter ned proteiner till ullplagg. Se till att vattnet tränger in i alla delar av plagget, men låt det inte ligga i blöt över natten.
TORKA
Det finns olika sätt att få ut överskottsvatten ur plagg: man kan köra dem i en separat centrifug eller centrifugera dem i tvättmaskinen (man prova med något du inte är rädd om först, alla tvättmaskiner beter sig olika), och man kan använda en salladsslunga som man vevar för hand. Stickares uppfinningsrikedom är som bekant stor! Jag brukar alltid krama ur (inte vrida!) så mycket vatten jag kan, och sen lägger jag mitt projekt mellan två handdukar, rullar ihop dem och trycker på dem.
Sen är det plantorkning som gäller! Ull kan ta upp mycket vatten och då blir plaggen tunga. En tröja som hängs upp för att torka kommer bli jättelång och tappa formen. Man kan använda speciella blockningsmattor eller lekmattor för barn (såna pusselformade skumgummibitar ni vet), eller lägga plagget på en torr handduk på sängen. Riktigt tjocka tröjor mår bra av att vändas för att torka lite snabbare. Om du har stickat en tröja eller kofta är det en bra idé att dubbelkolla måtten i mönstret, och kanske mäta ärmarna för att se så att de är lika långa. Du kan använda nålar eller blockningsvajrar, men generellt mår en tröja bäst av att slätas till och torka som den är. Har du stickat ett plagg med spetsmönster behöver den dock spännas ut ordentligt för att spetsmönstret ska öppna upp sig, och då är det klokt att använda blockningsnålar eller vajrar, eller knappnålar - se bara till att du har en rostfri sort.
NOPPOR
Noppor är inte så himla kul att tänka på när man lagt många timmar på att sticka sig något fint, men de är en naturlig del av att använda mjuka fibrer. Noppor är i grund och botten små bollar av korta fibrer som krupit ut ur den tvist som håller ihop själva garnet. Dessa tunna, korta fibrer samlas ihop, lite som en dammråtta, och blir till noppor. Många tror att noppor är ett tecken på att garnet är av dålig kvalitet, men så enkelt är det inte riktigt. Och tyvärr finns det ett direkt samband mellan hur mjukt ett garn är och hur mycket det noppar. Så här hänger det ihop: som jag pratade om i Del 1 av den här serien avgörs ett garns mjukhet bland annat av hur många micron fibrerna är, det vill säga hur tjocka de är. Ju lägre micron, alltså ju tunnare fibrer, desto mjukare kommer de kännas mot huden. Men en väldigt tunn fiber kan inte vara särskilt lång, för då går den av. Alltså är mjuka garner, som till exempel merino eller kashmir, väldigt tunna OCH väldigt korta.
Det här gör såklart att det finns gott om tunna, korta fiberbitar som kan gå av och krypa ut ur garnet. Man betalar helt enkelt för mjukheten med noppor. Och ju mer friktion, desto mer noppor - det är därför många av våra handstickade tröjor är noppiga under armhålorna och på insidan av ärmarna, eftersom just de delarna gnuggas mot sidan av kroppen. Lägg till värme och fukt så blir det en perfekt grogrund för en trädgård av noppor...
Hur garnet är spunnet och stickat påverkar också mängden noppor dock. Ett garn som är tätt spunnet med hög tvist är mindre benäget att tappa fibrer än ett löst spunnet garn. På samma sätt är ett tättstickat plagg mindre benäget att noppa sig än ett glest. Jag har också läst att slätstickning är den struktur som noppar sig allra mest, vilket jag anekdotiskt kan bekräfta - jag har flera slätstickade plagg som noppar en del, medan min Vertices Unite (en rätstickad sjal) nästan inte noppar alls trots att den är stickad i det allra mjukaste garnet Sägen Mermaid, med merino och silke. En sjal torde noppa sig mindre än ett plagg generellt också, eftersom det inte utsätts för friktion på precis samma plats om och om igen, som en tröja gör under armarna.
Vad ska man göra åt noppor då? Det finns ullkammar som är speciellt framtagna för att ta bort noppor, och såklart även små noppmaskiner som fungerar som en rakapparat. Man kan använda ett rakblad om man är lite modig. Se till att använda ditt verktyg lodrätt så att det följer maskorna uppifrån och ned, inte rakt över. Ta inte heller bort mer än du behöver: nopporna ju är en del av själva plagget och det kommer över tid bli tunt och slitet där nopporna tas bort. Om du har stickat ett plagg med en följetråd i silkemohair eller annat fluffigt, borstat garn rekommenderar jag att försiktigt pilla bort nopporna för hand istället för att använda ett verktyg, annars finns risken att hela den fina fluffigheten följer med av bara farten.
TVÄTTA
Ull är ett material som har en mycket större förmåga att självrengöra än till exempel bomull, och därför behöver plagg av ull inte tvättas lika ofta som plagg av växtfibrer eller syntetiska fibrer. Ullgarn består ju av fina fibrer med fickor av luft mellan sig, och fibrerna är fjälliga (det är det som gör att man kan tova ull, då hakar fjällen i varandra) vilket gör att de kan öppna upp sig och släppa ifrån sig bakterier och smuts. Allra bäst gör de det i hög luftfuktighet. Om det känns som att det är dags att tvätta ditt handstickade alster, börja med att hänga ut det på vädring. Är det mulet eller regnigt ute är det bara en bonus, men häng dem då under tak så att det inte regnar på dem och de blir tunga och förlorar formen.
Fläckar tas enklast bort en och en. Ju snabbare man ger sig på en fläck, desto lättare är det att få bort den. Börja med ditt fintvättmedel, och funkar inte det är galltvål suveränt för att få bort även envisa fläckar. Tänk på att inte låta galltvålen ligga och dra på fläcken.
Om plagget fortfarande känns ofräscht efter fläckborttagning och vädring är det handtvätt som gäller för alla plagg stickade av garner från Elk market yarn. Jag vet att många kunder har nyare tvättmaskiner som klarar av att tvätta plagg även av obehandlade ullgarner, men testa för allt i världen på något du inte är så rädd om innan du slänger den där flätstickade långkoftan i maskinen... De gånger någon av mina tröjor behöver tvättas gör jag precis som när jag blockar dem - blötlägga i fintvättmedel, skölja, krama ur, rulla i handduk, plantorka!
Man kan också tvätta sina ullplagg i snö om man har tur att få sådan! Det är väldigt skonsamt och hemskt roligt. Bara lägg ut plaggen i snön (den ska ju vara ren dock, annars motverkar det syftet... och skare är inte heller någon höjdare), vrid runt dem och liksom massera dem lite försiktigt med snö, och låt dem ligga ett tag. Sen är det bara att borsta av snön och låta plantorka eller hänga upp beroende på hur mycket fukt plagget sugit åt sig. Här nere i Kronoberg är det ju sällan 30 minus och pudersnö direkt så jag brukar plantorka mina tröjor för säkerhets skull.
Jag hoppas att det här har varit matnyttigt! Kanske känner ni en aning mindre deppighet över eventuella noppor, och får en lite knuff i rätt riktning för att vädra lite och ta bort en fläck här och där. Avslutningsvis vill jag också säga att jag tycker att en av de finaste sakerna med att bära sina egna, handgjorda kläder är att de får åldras lite med oss. Några av de första tröjorna jag stickade har tydliga spår av den tid som gått - noppor, en sliten mudd, lite tunnare tyg på armbågarna - och det är så fint. Jag har ju också förändrats sen dess, och att tröjorna är noppiga och dana betyder ju att jag älskat dem och burit dem och spillt grejer och fastnat i dörrhandtag och allt möjligt. Livet, och sticklivet.